Inspiration

Jag ramlar ofta på intressanta citat och inspirerande texter! Här hittar du dessa inlägg!



Bröllop: Inspiration till ditt eget bröllop


Som bröllopsfotograf sitter jag väldigt ofta och kollar in trender, stilar och schyssta bröllop för att samla ihop inspiration till sommarens bröllop. Idag tänkte jag bjuda på tre guldkorn för dig som ska gifta dig, planerar bröllop, skissar inför framtiden eller bara gillar bröllop rent allmänt:

Fotograf Ben Sassos blogg
Denna blogg hittade jag av en slump efter att ha följt lite bra fotografer på Bloglovin. Jag är så tacksam att jag tryckte på ”följa”-knappen på just denna. Satt hela kvällen igår och scrollade igenom i princip alla bilder. Finns hur mycket som helst i både portfolion och bloggen. Jag är svag för bilder som har naturligt ljus, avslappnad posering och där man får känslan av att man stod precis bredvid kameran och tittar på ett par som sprudlar av värme och kärlek.

Bröllopsbloggen: Hello May
Den här australienska bröllopsbloggen är fylld av schyssta tips, coola bröllopsfotograferingar och det allra senaste gällande dekoration och bröllopsmode. Hello May trycks även som tidning men tyvärr kan man bara prenumerera om man bor i Australien, däremot kan man beställa lösnummer.

Bröllopsbloggen: Those Lovely Days
En svensk bröllopsblogg om blommor, DIY, bröllop för alla budgetar och en del riktiga bröllop både (svenska och utländsk) publiceras. En plats för dig som undrar vad som gäller i bröllops-Sverige just nu, eller kanske bara är ute efter schyssta tips och massa inspiration!



När blir det fantastiskt?


Det här citatet skrevs i vår gästbok på vår bröllopsdag. Jag hade glömt bort det tills jag bläddrade igenom förra veckan. Det är så ofta man tänker att ”visst har jag det bra”. Allt är säkert bra, men när kommer det bli fantastiskt egentligen? Jag tror inte att det kommer bli fantastiskt förrän man börjar fokusera på att kliva ur sin bekvämlighetsbox och bara köra. När det handlar om hur jag kan se och hjälpa andra istället för att hålla koll på när nästa avsnitt av din favoritserie kommer ut. När det handlar om att lyssna på människors behov istället för att prata om hur trött du är för att du råkade lägga dig lite sent igår.

Lämna det som är bra för att leva ett fantastiskt liv. Det är så vi är kallade att leva.



Hur många imponerar du?


Jag läste det här fantastiska citatet på Pinterest och kände att det här kommer följa med mig ett tag. För vad är det texten säger? Jo, det är en sjukt skön motsats till ”skönhet är allt”-idealet som förföljer oss just nu. Tänk om man började tänka såhär istället? Tänk om ingen såg dig, visste hur du såg ut eller hur du rörde dig. Allt du hade var dig själv och ditt hjärta – hur många skulle du imponera på?

 



Roligt hela tiden


Jag insåg härom veckan att jag har väldigt mycket tid. För tillfället jobbar jag 50% som ungdomspastor och 20% som ekonomiansvarig på ett snickeri. Det senare har jag bara jobbat med i en vecka, så det betyder att jag har haft väldigt mycket tid att bara hänga och göra mest ingenting. Problemet är bara att jag inte riktigt har den förmågan. Jag måste få göra något! Jag måste få jobba med något projekt, annars försvinner all min drivenhet och jag fastnar framför dator och soffa alldeles för länge.

För några dagar sen kom jag på att jag måste göra en Inspired-lista. En lista med saker man borde göra bara för att det är kul. Min lista byggs på hela tiden och just nu ser den ut såhär. Ett hett tips är att göra en egen med saker du tycker är kul. Förstå vad skönt att veta att man kan göra något roligt hela tiden om man bara vill.

Min Inspired-lista:
Kolla igenom ”lär dig filma tutorials”
Lär dig spela piano utan ackord
Skriv ut texter på låtar du kan utan ackord
Ta en fin bild varje vecka
Bygg fina magneter (köp på Panduro)
Skriv färdigt din låt
Kolla vad en billig mick kostar på blocket
Beställ utskrift på trädet
Lär dig måla snyggt



Man är inte alltid på topp


fotoblogg, naturIdag när jag vaknade var jag inte på allt för bra humör. Allt för ofta glömmer man bort vad man har, och då har jag precis ägnat i princip ett halvår av att längta tillbaks till allt det här. Det gäller att lära sig att vara nöjd. Att uppskatta det man har, men det är svårt. Jag vet.

För att råda bot på min opepp lyssnade jag på den här listan och började läsa min dagbok. Man är inte alltid på topp, men ibland är man det och jag skriver dagbok jämt så jag kan läsa allt. Det är soft att på något sätt inspirera sig själv att ta tag i sig ännu en gång och påminna sig själv om vad man egentligen lever för. Anledningen till att man går upp på morgonen. Allt är inte alltid perfekt och det ska inte vara det heller, men det gäller att inte tappa blicken från målet.



Du slipper lasta upp varorna på ICA


rosor, blommor, flowers, roses, fotobloggJag är väldigt glad att våren snart är här, men att det snöar en extra gång innan Sverige förbereder för sommar, det gör mig inte så mycket. Ganska ofta blir vi inpräntade med att vi måste klaga på så mycket. Vi vill gärna ha allt perfekt, så perfekt att man vill göra en personlig blandning av allt bra vi tycker om. Vi får för oss att vi skulle bli gladare och trivas bättre i samvaron om vi bara fick det soliga vädret, den där tröjan du råkade gå förbi härom dagen eller om oxfilén äntligen skulle komma på extrapris.

Ibland fokuserar vi på helt fel saker. Tänk om man skulle börja dagen med att leta efter allt man var glad över. Att favorittröjan är tvättad, att det finns någon som snart ska borsta bort gruset från asfalten, att du slipper lasta upp alla varorna på ICA. Tänk vilka fantastiska dagar vi skulle få då!



Motivation




”Bästa Beatrice Ask”


Okej, jag erkänner. Jag är ingen vidare nyhetsläsare. Jag har inga tidningar. Jag läser inget sånt på internet. Jag försökte följa lite nyhetsuppdateringar via Twitter, men tog bort det för att det tog för mycket plats bland allt intressant jag faktiskt ville läsa. Det fantastiska med sociala medier är att det ändå inte riktigt går att undvika. På gott och ont. Just idag var det gott. Jag fick läsa en riktigt intressant artikel som fick mig att stanna. Är det sant att det faktiskt går till såhär i Sverige idag? Att jag inte visste något, eller har jag valt att blunda? Jag vet ärligt talat inte vad jag ska svara på den frågan ens själv.

Det jag skulle vilja dela med mig av idag är en artikel skriven som ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask. Författare är Jonas Hassen Khemiri. Klicka här för att läsa!



Även om man ibland vill skrika


RV by Victoria Öhrvall, fotobloggDet är alltid enklare att säga vad man inte är än vad man faktiskt är. Jag kan ju börja med att säga att jag inte är någon husvagnstjej, alls. Jag har tältat en vecka i mitt liv, och det var under ett ungdomsläger som jag verkligen inte ville missa oavsett om jag blev tvungen att tälta.

När man är hemma och vardagen rullar på så är det många gånger man drömmer om alla de platser man önskar att man åkt till. Olika situationer som skulle kunna vara bättre. Helt plötsligt (av någon sjuk anledning) så tröttnar man på att lägga sig i samma säng och enkelt säga godnatt när man är trött.

De senaste tjugo dagarna (och nätterna) har jag spenderat i den här husbilen. Vi har bott sex personer på en väldigt liten yta, och visst att man kan tröttna på sina familjemedlemmar, men människor som faktiskt inte ingår i den kategorin kan man inte skrika lika lätt på eller helt fullt ut leva ut allt man skulle vilja (i vissa sammanhang). Visst kan man skrika om man vill, men trevligt är det inte.

Allt har gått bra. Det gick fortare än vad jag trodde även om jag några gånger önskade att jag redan var hemma. Det är lite svårt att efter fyra månader i ett enda litet rum, i en stor byggnad liknande ett sjukhus inte tänka på framtiden. Sedan stoppar man in sig i en husbil med totalt sex pers. Det är svårt att inte drömma om den där lägenheten som snart är så nära.

Jag är tacksam för allt jag har och ska börja lära mig att njuta av varje minut var jag än är, även om man ibland skulle vilja skrika.



Helt plötsligt flyr alla


fotoblogg, hollywood, la,I morgon startar min sista första arbetsdag på Dream Center. Nu har jag spenderat tre månader här borta och har en månad kvar. Det blir inte ens en hel månad för jag slutar jobba den 25e, men sen är det slut. Jag tycker faktiskt att det är ganska skönt även om det har varit roligt. Visst finns det människor man gärna tagit med sig hem, men de bor här borta och den tragiska sanningen (om man räknar bort internet och Facebook) är att man förmodligen aldrig kommer se dem igen. Man kan hälsa på om man vill, men det är lite som när man tog studenten. Helt plötsligt flyr alla över hela landet och sen är gruppen borta. Eftersom Dream Center bygger på volontärer byts deras hjälp ut hela tiden. De har ett gäng som är anställda, men de är inte många.

Jag åkte hit för att utvecklas och bli en bättre version av mig själv. Jag tror det är bra att sätta sig i jobbiga situationer för att växa. Det är inte lätt eller ens enkelt, men jag tror att det är värt om man vill komma så långt som man skulle kunna göra. Jag har lärt mig en del om mig själv. Hur jag reagerar, agerar och pratar i vissa situationer.

En sak som är kul när man byter miljö är att ingen vet vem man är. Man kan bara köra på utan att folk förväntar sig vad du ska göra. Det är lite roligt. Däremot har jag kommit på att jag gillar bilden av mig själv som jag är hemma. Jag är nöjd med den jag är och vad jag har, och när jag kommer hem kommer jag kämpa ännu mer för det som jag brinner för och ser framför mig. Jag bär på en vision av vad Gud har för mitt liv, och min önskan är att alla människor ska förstå att de är värdefulla, och att Gud har en personlig vision för alla människor som existerar på den här jorden. Det är stort!