Tillsammans får vi bära varandra
Jag tror på Gud. Det vet du om du har läst den här bloggen ett tag. Jag tror även att Jesus är Guds son. Att han dog på ett kors för att sedan återuppstå på den tredje dagen, och att han lever än idag.
Tron är personlig. Den ger mig så mycket, men jag tror inte att det är något man bara ska ha för sig själv. Därför är jag med i en församling. Det man oftast brukar förklara med ”ja, jag går i kyrkan”. Kyrkan är en byggnad. Det är människorna i den som gör den levande.
Församlingen ska fungera som en familj. Där man får vara precis som man är. Där alla är välkomna, respekterade och accepterade. Där man kan få ha olika åsikter och det är okej att diskutera, men att man också kan lägga det åt sidan och bara umgås med varandra som personer. Där alla olika gåvor kan komma i funktion och fungera som en färgstark palett som aldrig tar slut.
Alla människor har olika gåvor, och när de kommer i funktion hamnar man på rätt plats, och då känner man det i hjärtat. Helt plötsligt får man energi av att jobba och lägga ner tid på något.
Tillsammans är vi starka. Tillsammans kan vi få dela allt, både glädje och sorg. Tillsammans bär vi varandra. Tillsammans kan vi få vara en församling.
Kommentera | 0 personer gillar detta inlägg
19 september 2012









