Jag läste det här fantastiska citatet på Pinterest och kände att det här kommer följa med mig ett tag. För vad är det texten säger? Jo, det är en sjukt skön motsats till ”skönhet är allt”-idealet som förföljer oss just nu. Tänk om man började tänka såhär istället? Tänk om ingen såg dig, visste hur du såg ut eller hur du rörde dig. Allt du hade var dig själv och ditt hjärta – hur många skulle du imponera på?
Kommentera | 1 person gillar detta inlägg
13 maj 2013
Jag har lite bilder kvar att visa från slutet av vår resa. Det här är en uppsättning av dem. Förra gången jag åkte till Key West, Florida råkade jag och familjen hamna på ett ställe med roliga fåglar och fula fiskar. Det är så kul när man går gnugga ögonen en gång extra och tänka ”ser jag verkligen det här på riktigt?”.
De var precis överallt och man sprang och hoppades att de inte skulle följa efter. De var ganska läskiga och innan man gick på bryggan fanns en skylt där det stod ”Fåglarna biter barn”. – Tack för den infon?!
Detta var inte nog, de hade enorma fiskar också!
Innan vi kom till det här stället förklarade jag för folket i bilen att fiskarna var riktigt stora och drog ut händerna så mycket jag visste att jag kunde göra, men jag ville inte överdriva så jag visade inte speciellt stort.
Jag kunde har fördubblat det. Om jag satte ner min tumme bredvid för att visa storleken skulle fisken förmodligen försökt att svälja den. Riktigt ful fisk!
Kommentera | 2 personer gillar detta inlägg
18 mars 2013
Det är alltid enklare att säga vad man inte är än vad man faktiskt är. Jag kan ju börja med att säga att jag inte är någon husvagnstjej, alls. Jag har tältat en vecka i mitt liv, och det var under ett ungdomsläger som jag verkligen inte ville missa oavsett om jag blev tvungen att tälta.
När man är hemma och vardagen rullar på så är det många gånger man drömmer om alla de platser man önskar att man åkt till. Olika situationer som skulle kunna vara bättre. Helt plötsligt (av någon sjuk anledning) så tröttnar man på att lägga sig i samma säng och enkelt säga godnatt när man är trött.
De senaste tjugo dagarna (och nätterna) har jag spenderat i den här husbilen. Vi har bott sex personer på en väldigt liten yta, och visst att man kan tröttna på sina familjemedlemmar, men människor som faktiskt inte ingår i den kategorin kan man inte skrika lika lätt på eller helt fullt ut leva ut allt man skulle vilja (i vissa sammanhang). Visst kan man skrika om man vill, men trevligt är det inte.
Allt har gått bra. Det gick fortare än vad jag trodde även om jag några gånger önskade att jag redan var hemma. Det är lite svårt att efter fyra månader i ett enda litet rum, i en stor byggnad liknande ett sjukhus inte tänka på framtiden. Sedan stoppar man in sig i en husbil med totalt sex pers. Det är svårt att inte drömma om den där lägenheten som snart är så nära.
Jag är tacksam för allt jag har och ska börja lära mig att njuta av varje minut var jag än är, även om man ibland skulle vilja skrika.
Kommentera | 0 personer gillar detta inlägg
20 februari 2013
I lördags var det ännu ett event att ordna. Den här gången åkte vi till ett av de fattigare områdena i LA. Vi lånade deras gym och smällde upp ett stort party för dem.
Disney donerade alla dessa mjukisdjur till oss så att vi kunde ge bort dem. Bakom djuren ligger ca 100-200 julklappar som vi delade ut till barn under 12 år.
Det var gratis ansiktsmålning. Det var många som ville vara coola saker som Spindelmannen, Batman och sånt medan en liten kille kom och sa ”I want a tree”. Jojo fick alltså måla en julgran på hans kind. Supergulligt!
Min favorit var dock spindelmannen, såhär såg man ut då.
Vi bjöd på varm korv, kakor och dricka.
Man fick ta kort med tomten om man ville.
Vi tog även med oss åtta enorma påsar med sönderrivet papper så att alla barn kunde leka i dessa ”snöhögar”.
Vi passade på att ställa upp oss (i princip alla i LA gillar att bli fotade). Det här är en blandning av folk som hjälpte till och folk som bor i området.
2 kommentarer | 1 person gillar detta inlägg
21 december 2012
En sak som är väldigt sorglig men sann är att USA bjuder på förfärligt dålig mat. Visst att du kan hitta bra mat på restauranger om du vill betala typ 100 kr varje gång du går ut, men rent generellt är det inte okej. På Dream Center kan man äta i snitt en måltid per dag. Man börjar vänja sig men de har en tendens att lägga i bönor i precis allting.
Vi brukar dra ut ca 6/7 kvällar för att äta lite mer. Vi äter oftast på Subway men ibland slinker en och annan pizza ner. Det finns ett ställe som säljer pizzor (lite större än vanliga pizzor i Sverige) för 5$ alltså ca 35 kr. Helt sjukt! Det sägs att man kan gå upp några kilo under tiden här borta och så lär det bli, men man måste ju äta också!
Kommentera | 0 personer gillar detta inlägg
15 november 2012
Varje lördag är det dags för Adopt a Block. Allt startade med att Matthew Barnett började knacka på lite dörrar i ett fattigt område och fråga vad de behövde hjälp med. På den tiden var inte Dream Center eller Angelus Temple speciellt stort. Idag tar vi hand om över 100 områden.
Alla är indelade i olika områden. Jag och Johan är i Ramona Gardens. Jojo, Olivia & Simon är i Nickerson Gardens. David blev själv (haha) och hjälper till i William Meade. Alla områdena ser ungefär likadana ut. Jag har hitills besökt tre olika ställen. Här ser ni folk som tar med mat till sina olika ställen.
På de olika ställena samlar man ihop mat i olika matkassar. De får ett paket jordgubbar, några bars (typ som chokladkakor), en tomat, tre små påsar chips och två paket som man kan göra gröt med t ex. Jag tror att det är olika varje vecka, men då vet in iallafall hur mycket mat det är.
Förutom att dela ut mat är det mycket fokus på barnen i områdena. Vi brukar dela ut massor av chips till dem och leka med dem.
Områdena ser ut likt detta. Det är som ett mini-radhus kan man säga. Eller kanske lägenheter. I princip alla i området är fattiga och har placerats där av ”kommunen” (vet inte vad det kallas här).
Varje lördag knackar vi även på folks dörrar. Jag har hitills kanske knackat på kanske 80 dörrar eller nåt sånt varav ca 7 st har öppnat. I vissa hem kan man höra att folk är hemma, men de vägrar att öppna.
De typiska husen ser ut såhär. Förutom oss är det inte många vita personer i dessa områden (och inte på de lokala bussarna heller för den delen).
Både dit och hem åker vi i Dream Center-bussar. De fylls och i många fall måste man sitta tre st på platser som är designade för två. Om man är tre tjejer går det bra men om man sitter bredvid t ex Simon eller Johan… då går det inte lika bra haha.
Kommentera | 0 personer gillar detta inlägg
25 oktober 2012
Vi är i Los Angeles, USA därför att vi just nu jobbar som volontärer på Dreamcenter. Dreamcenter är ett arbete/en ”organisation” som ligger under kyrkan Angelus Temple där Matthew & Caroline Barnett är pastorer. Caroline är förövrigt svensk!
Såhär ser det ut från det hållet jag alltid går in. Dreamcenter befinner sig i ett gammalt sjukhus och därifrån utgår allt de gör. De har en klädaffär där det delas ut gratis kläder. De har ett hem som hjälper personer som har haft det svårt, haft alkohol eller drogproblem. De har en våning för hemlösa familjer. De har en annan våning som hjälper tjejer som varit offer för trafficking m.m.
Varje vardag går det ut bussar fyllda med mat för att ge till de som behöver det. De har även några som åker ut och snackar och hänger med de hemlösa som bor vid Skidrow (ett ställe där man knarkar öppet). När man ska till Skidrow behöver man även täckande skor därför att de pölar man kliver i inte är vatten utan förmodligen kiss.
Under de närmsta fyra månaderna kommer vi befinna oss här på Dreamcenter. Vi hjälper till med det som behövs och skrivs in i olika ”ministries”. Jag ska planera event med bl a kändisar som kan dra in pengar till Dreamcenter. Johan kommer jobba med reklam och marknadsföring. Simon kommer jobba ”under the bridge”, alltså med de hemlösa på Skidrow. David kommer bära runt och ta emot prylar som doneras till Dreamcenter och fördela dem där de behövs. Jojo står i ett café som är till för de som jobbar på Dreamcenter och Olivia kommer jobba med barn.
Ps. Den här bilden visar ingången till Johans & min våning. Vi bor på sjunde våningen. En våning med killar och gifta par, precis bredvid ligger även en korridor med bara tjejer.
3 kommentarer | 1 person gillar detta inlägg
9 oktober 2012
Det här är ungefär så som Los Angeles ser ut. Det är mycket backar m.m. som jag kommer visa senare. Det är ganska smutsigt och längs vägarna ligger en massa billiga/enkla affärer. I New York är det asiater som står för de affärerna, här är det latinamerikanerna. Det är otroligt mycket mexikaner och latinamerikaner. Vi från Sverige hänger rätt mycket och när man går sex vita personer i grupp ser det ganska annorlunda och roligt ut.
Häromdagen försöker vi ta oss till Hollywood Boulevard men vi tog bussen åt fel håll och hamnade i Downtown. Där var det fullt av tiggare och hemlösa. Vissa ser helt normala ut och bär bara runt på allt det äger. Det finns en del familjer också vilket inte är så kul att se. Det är lite som en annan värld här. Förövrigt satt vi på Subway en dag och då klev ca 4 hemlösa män in (i olika omgångar) och fyllde på läsk och isbitar. Det var ingen i personalen som gjorde något. Det är så det går till här.
Kommentera | 0 personer gillar detta inlägg
5 oktober 2012
Jo det är sant. Jag har plockat bort min Facebook. Varför då? Jo, för jag tröttnade på deras ständiga ändringar av sekretessinställningar. Jag satt säkert 7-8 gånger och försökte ställa in det som jag ville ha det. Helt plötsligt fanns jag upplagd i någon karta över vart jag har varit någonstans. Jag kunde inte ta bort mina taggar på foton som andra hade taggat mig i (efter mitt godkännande), och omslagsfotona blev helt plötsligt officiella (och gick inte att radera. Visst, Facebook är en jättebra plattform för företag och folk som vill ut med info, och det är väldigt enkelt att nå människor som kanske inte bor i samma stad o s v. Vem vet, kanske ordnar jag Facebook igen? Men just nu finns jag istället på:
Twitter: viccan_ & Instagram: viccan_
3 kommentarer | 6 personer gillar detta inlägg
27 augusti 2012
Den här valde Johan ut till mig. Just nu sitter alltså den vackraste ring jag någonsin sett på mitt finger. – Lycklig tjej.
Kommentera | 0 personer gillar detta inlägg
30 juli 2012
