Han har överraskat mig

I vanliga fall fotar jag med glädje. Jag försöker fota så människor inte ser, men när man står i ett hus packat med människor är det svårt att inte synas. Speciellt när man har världens fetaste kamera och ett klumpigt objektiv som inte går att gömma. Bara för att jag råkar gilla att fota har jag tydligen fått uppdraget att fota även ikväll. Mitt största problem är inte att jag tror att bilderna kommer bli dåliga (för det tror jag inte). Mitt största problem är att jag befinner mig i ett sammanhang där jag inte riktigt känner mig hemma. Jag springer runt på en hemmafest med en alldeles för stor kamera och ett gäng amerikaner som känner att det är jättekul att träffa människor i fula tröjor.

Efter ett tag inser min chef att jag inte alls springer runt och tar kort på folk som jag skulle. Han har överraskat mig många gånger, men det här var jag inte beredd på. Vi går in i köket och hittar ett gäng på ca sju pers. Han knackar en människa i ryggen och skriker ”kom igen fototime”. Helt plötsligt stannar samtalet, alla vänder sig exalterat mot mig (som om de verkligen väntat på denna stund), gör i ordning sig på ett sätt som gör mig till spegel, sätter på sitt bästa leende och posar som aldrig förr.

Jag var inte riktigt beredd. Jag brukar leta med ljus och lykta efter folk som gladeligen vill ställa sig framför min kamera. Vad hände? Det vet jag fortfarande inte. Antingen så är folk gärna med på kort även i fula tröjor eller så är folk i Los Angeles bara gärna med på kort.

19 maj 2013

Åk ej

Häromdagen klev jag på ett tåg från Stockholm och kunde inte låta bli att tycka att den här lilla lappen var kul. Det är alltså okej att åka på det översta fotsteget?

18 maj 2013

När blir det fantastiskt?

Det här citatet skrevs i vår gästbok på vår bröllopsdag. Jag hade glömt bort det tills jag bläddrade igenom förra veckan. Det är så ofta man tänker att ”visst har jag det bra”. Allt är säkert bra, men när kommer det bli fantastiskt egentligen? Jag tror inte att det kommer bli fantastiskt förrän man börjar fokusera på att kliva ur sin bekvämlighetsbox och bara köra. När det handlar om hur jag kan se och hjälpa andra istället för att hålla koll på när nästa avsnitt av din favoritserie kommer ut. När det handlar om att lyssna på människors behov istället för att prata om hur trött du är för att du råkade lägga dig lite sent igår.

Lämna det som är bra för att leva ett fantastiskt liv. Det är så vi är kallade att leva.

17 maj 2013

Det som borde prägla mitt liv

Jag är ju kristen och det betyder att jag tror att Gud finns och att Jesus blev fastspikad på ett kors, dog och återuppstod tre dagar senare. Det betyder att det som borde prägla mitt liv är att jag är älskad av Gud, att jag aldrig mer behöver oroa mig och att jag ska älska gud och alla andra människor, för att Gud har älskat mig först. Gör jag alltid allt det här? Nej, för jag är bara människa. Däremot är det faktiskt mitt fokus att bli mer lik Jesus. En sån där skön människa som litar på att Gud hjälper en med allt. En sån som umgås med dem som ingen annan vill hänga med. En sån som älskar människor ovillkorligt bara för att man tycker att varenda människa är unik, dyrbar och fantastisk.

Ofta faller jag tillbaks på att jag oroar mig alldeles för mycket. Vad kommer hända imorrn? Kommer allt lösa sig? Jag vill ha kontroll, men ibland orkar jag inte ha det. Det är så skönt att bara få sätta sig ner och lämna allt till Gud. Jag behöver inte oroa mig för någonting. Gud har redan lovat att han ska fixa precis allt som jag behöver. Gud ger styrka för dagen, varje dag. Han ger även hopp för morgondagen. Allt kommer ordna sig på ett eller annat sätt.

15 maj 2013

Hur många imponerar du?

Jag läste det här fantastiska citatet på Pinterest och kände att det här kommer följa med mig ett tag. För vad är det texten säger? Jo, det är en sjukt skön motsats till ”skönhet är allt”-idealet som förföljer oss just nu. Tänk om man började tänka såhär istället? Tänk om ingen såg dig, visste hur du såg ut eller hur du rörde dig. Allt du hade var dig själv och ditt hjärta – hur många skulle du imponera på?

 

13 maj 2013

Roligt hela tiden

Jag insåg härom veckan att jag har väldigt mycket tid. För tillfället jobbar jag 50% som ungdomspastor och 20% som ekonomiansvarig på ett snickeri. Det senare har jag bara jobbat med i en vecka, så det betyder att jag har haft väldigt mycket tid att bara hänga och göra mest ingenting. Problemet är bara att jag inte riktigt har den förmågan. Jag måste få göra något! Jag måste få jobba med något projekt, annars försvinner all min drivenhet och jag fastnar framför dator och soffa alldeles för länge.

För några dagar sen kom jag på att jag måste göra en Inspired-lista. En lista med saker man borde göra bara för att det är kul. Min lista byggs på hela tiden och just nu ser den ut såhär. Ett hett tips är att göra en egen med saker du tycker är kul. Förstå vad skönt att veta att man kan göra något roligt hela tiden om man bara vill.

Min Inspired-lista:
Kolla igenom ”lär dig filma tutorials”
Lär dig spela piano utan ackord
Skriv ut texter på låtar du kan utan ackord
Ta en fin bild varje vecka
Bygg fina magneter (köp på Panduro)
Skriv färdigt din låt
Kolla vad en billig mick kostar på blocket
Beställ utskrift på trädet
Lär dig måla snyggt

12 maj 2013

De tränger in fötterna

”Jag sitter i ett gammalt sjukhusrum. Allt är väldigt smutsigt och jag har inte gått barfota på två månader. Jag gillar verkligen att gå barfota, tror att det är Johan som mer och mer har smittat av sig med den egenskapen. Strumpor, varför ska man ha det? Det tränger bara in fötterna. Jag skulle aldrig få för mig att t ex sova med strumpor. Det bästa med den här texten är att det låter som någon sketna poesibok jag själv aldrig skulle vilja läsa, men jag måste få ur mig det här och komma till botten vad som är mitt problem.”

Jag satt och rensade lite bland mina dokument och hittade en mapp jag hade döpt till ”Dagbok”. Vanligtvis skriver jag i ett block, så jag var inte chockad när jag endast hittade två dokument. Ett skrevs i slutet på november, alltså två månader efter att vi kommit till Los Angeles i höstas.

Efter att ha läst det här utdraget är jag tacksam. Tacksam att jag är hemma, att jag gillar att skriva och framför allt att jag äntligen kan gå barfota när jag vill.

11 maj 2013

En liten paus

Jag kommer ha en liten paus ett tag här i bloggen. Jag vet inte hur lång tid det blir eller om det kanske bara blir några dagar. Det är iallafall för att jag ska ha tid att samla lite inspiration och bygga om lite här. Jag har en riktigt bra idé som jag ska fila lite på!

Underhåll er så länge med detta:
Inspirerande bilder: http://pinterest.com/viccan/
Lyssna på musik: California Djungle + Worship eller Soft, tack!
Kolla in schyssta trailers: http://imdb.com (Hunger Games 2-trailern är ute!)

29 april 2013

ONE YEAR <3

Dessa foton är tagna av: Hanna Maxstad

Det känns märkligt att skriva ”för ett år sedan gifte jag mig”. Det känns på ett sätt som att det har varit såhär hur länge som helst, och samtidigt kan jag få tillbaks drivet och glädjen över planeringen genom att bara titta på gamla bilder. Det sägs att det första året är det svåraste. Om det nu är så då har jag ingen aning om hur folk möter problem. Att gifta mig är verkligen bland det absolut bästa jag har gjort.

Jag håller fortfarande på att lära mig att säga ”vi” och ”vårt” om allting. Jag är många gånger tacksam över att vi delar allt eftersom det är så enkelt. Det spelar inte längre någon roll vems som är vems (även om det är en utmaning andra gånger). Under vår tid tillsammans har jag fått lära mig att vi är ett team. I starten fick jag slå sönder den mur jag hade byggt runt omkring mig för att bjuda in Johan. Nu bor vi i ett litet fort tillsammans. En plats där man aldrig är ensam, och där man varje dag vaknar upp med en man som har bestämt sig för att leva hela sitt liv tillsammans med mig. Det är stort.

Jag är så tacksam för allt det vi har och det vi har fått vara med om. Jag väntar förväntansfullt fylld av glädje på allt som vi kommer möta under livets gång. Det är inte alltid bra, men det är heller inte alltid dåligt. Livet är som det är och jag är tacksam för att få ha Johan med i mitt, och efter ett år som gifta älskar honom mer än vad jag gjorde första gången jag såg honom.

28 april 2013

När färgerna exploderar

fotoblogg, fotografFoto: Henke

Våren är fantastisk! Det är verkligen en av de bästa årstiderna. Eller ja, nu råkar jag gillar i princip alla årstider för att det är roligt att färg, form och värme byts ut. Det jag gillar mest med våren är att färger exploderar och helt plötsligt är allt grönt och pastelligt.

26 april 2013

Nästa sida »